Vanliga frågor om föreningen och koloniträdgården

(Sidan uppdateras utifrån återkommande frågor)

1. Har föreningen någon strategi som förvaltningen och verksamheten bygger på? Föreningens och styrelsens verksamhet bygger på stadgarna, föreningens andra regler och vår värdegrund. Föreningens verksamhet styrs också till stora delar av arrendeavtalet med staden. Varje år gör föreningens styrelse upp en verksamhetsplan för följande styrelse och verksamhetsår. Planen delas till medlemmarna före årsmötet där den behandlas och godkänns.
   >Läs mer  om Förvaltning (mer information även på medlemssidorna)
    

2. Arrendeavtalet går ut 31.12.2026. Vad händer sedan?
   Alla Helsingfors 9 koloniträdgårdsföreningar ska ingå ett nytt arrendeavtal som gäller fr.o.m. 1.1.2027. Staden har talat om ett långt avtal på 30 år och arrendeavgiften kommer att stiga, men hur mycket vet vi inte än. Föreningarna  får antagligen också ta över nya underhållsuppgifter i koloniträdgårdarna. När föreningens arrendeavtal med staden är klart år 2026 ska föreningen också ingå nya arrendeavtal med varje lottinnehavare som uppfyller arrende- och medlemsvillkoren.
    

3. Hur fakturerar föreningen sina medlemmar?
   Föreningen skickar fakturorna i huvudsak per e-post. Ordinarie medlemmar får minst tre fakturor i året
    Föreningens avgifter  för verksamhetsåret slås fast på  årsmötet som ordnas i mars-april, dvs. före säsongstarten. Föreningen fakturerar också lottinnehavarna för arrendet till staden, el till elbolaget och vatten till HRM och en del tjänster som medlemmarna kan köpa av föreningen.
   Ordinarie medlemmar faktureras 3 gånger i året, extra medlemmar en.
   Understödande medlemmar får inte en faktura, men de får gärna bidra med en medlemsavgift som kan betalas in med denna inbetalningsblankett
   > Läs mer om Avgifterna
    

4. Jag fick en faktura med en extra avgift. Vad är det frågan om?
   Alla föreningens avgifter bygger på årsmötesbeslut. Extra avgifter kan uppbäras av medlemmar som inte inom september meddelat föreningen elmätarställningen för stugan eller lämnat in sin "talkolapp" dvs. meddelat utförd arbetsplikt. Båda ska lämnas in inom september i slutet av av säsongen. Kontakta medlem@brunakarr.fi, om du misstänker fel i fakturan.
   >Läs mer under Medlemskap/Avgifter
    

5. Vad beror de stora skillnaderna i elfakturorna på?
   Olika stora elfakturor kolonister emellan väcker förundran år efter år. Förklaringarna till stora skillnader kan vara  många:
   a. Stugorna är olika stora både mätt i areal (m2) och volym (m3), de är också olika gamla, olika byggda och isolerade på olika sätt. Ingen stuga är precis lik någon annan
   b. Vintervärme och/eller strömslukanade apparater som används i stugan eller trädgården varierar från stuga till stuga. Vi kolonister har olika vanor.
   c. Stugägaren har bytt elmätare, men inte meddelat föreningen sluttalet på den gamla och starttalet för den nya elmätaren till föreningen. Då blir elfakturan alltid fel.
   d. Stugägaren har inte uppgett elmätartalet på några år och då kan räkningen för flera år vara hög och även omfatta försening-/straffavgift som höjs år för år.
   e. Stugägaren har själv räknat ut och uppgett förbrukningen istället för elmätartalet. Det är siffran på elmätaren föreningen behöver! Därifrån avdras föregående elmätartal vid uträkning för fakturan.
   f. Stugägaren har inte betalat sin faktura inom utsatt tid så den har gått vidare till indrivning.
   g. Stugägaren har uppgett elmätartalet med decimalsiffra, men utan kommatering (,). 
   -Mänskliga misstag kan inte uteslutas. Om du tycker att det är något oklart med din faktura, kontakta alltid först  medlem@brunakarr.fi så sa ken kan redas upp med dej personligen.
   (om du inte förbrukat någon el alls på stugan, fakturearas du ändå en grundavgift för allmän elkonsumtion som t.ex. vägbelysning på området.
    

6. Vår anhöriga som ägt en kolonistuga i Brunakärr har dött. Vad ska vi  göra?
   Föreningen behöver information om dödsfallet. Dödsboet ska utse en representant och kontaktperson till styrelsen för Brunakärr Koloniträdgårdsförening. Dödsboet svarar för eventuella skulder till föreningen, men dödsboet kan inte äga en kolonistuga. Kontaktpersonen ansvarar för att stugan och trädgården inte förfaller och förlorar i värde under boutredningen, men kan inte agera som ägare eller medlem i föreningen. Det kan inte heller en person som eventuellt fungerat som god man medan lottinnehavaren ännu levde.
   b. För att föreningens styrelse ska kunna sköta sina uppgifter enligt lagen behöver föreningen både släktutredning och bouppteckning av dödsboet.
   c. När boet är skiftat kan en arvinge eller en annan myndig person som är intresserad att köpa stugan ansöka om medlemskap i föreningen. I allmänhet ska stugan få en ny ägare inom ett år.
   d. Föreningens styrelse kan på ansökan godkänna en ny ordinarie medlem och stugägare som uppfylller villkoren för arrendeavtalet och medlemskap i föreningen. När medlemskapet blivit godkänt av styrelsen kan stugan föras över på sin nya ägare, som ska ingå ett eget arrendeavtal med föreningen.
    

7. Hjälp! Vi har råttor på vår lott. Vad ska vi göra?
   Bekämpningen av råttor och råttbon på lotten hör till lottinnehavaren och stugägaren. Föreningen ansvarar för de allmänna områdena.
   
   Det finns ett par sätt du kan gå till väga:
   a) Skaffa råttfällor och sköt bekämpningen själv eller
   b) Beställ professionell hjälp och låt firman sköta jobbet på din lott. Om du beställer professionell hjälp är det ändå du själv som ansvarar för att firman följer föreningens regler gällande bekämpningen och för att de kommer och tömmer fällorna osv.

Det är förbjudet att använda råttgift i Brunakärr koloniträdgård! Det är varken stadens eller styrelsens beslut. Föreningens medlemmar gjorde det beslutet senast då det ordnades gemensam råttbekämpning.

Från A till Ö om koloniträdgården (ur Sommarbladet 2023, pdf)